Hem / Destinationer / Höga kusten – där landet reser sig ur havet

Höga kusten – där landet reser sig ur havet

Klippor intill havet

Det finns platser som känns som att de andas. Höga kusten är en av dem. Här, längs Ångermanlands kant mot Bottenhavet, möter du ett landskap som fortfarande håller på att bli till – berg som stiger ur vattnet, vikar som långsamt förvandlas till insjöar, och en kustlinje som ser annorlunda ut idag än den gjorde när din mormor var ung. Det är inte en metafor. Det är geologi i realtid, och det är därför världen lyfter på hatten för den här delen av Sverige.

För den som söker det vilda, det storslagna och det stillsamt magiska på samma resa, finns få ställen i Norden som ger så mycket tillbaka. Det här är en guide till varför Höga kusten förtjänar en plats högst upp på din äventyrslista – och hur du gör verklighet av den.

Varför alla pratar om Höga kusten

Höga kusten skrevs in på UNESCO:s världsarvslista år 2000, och anledningen är lika ovanlig som den är fascinerande. Området har den största landhöjningen av sitt slag på hela jorden. När inlandsisen låg som tjockast tryckte den – på sina ställen nära tre kilometer tjock – ner jordskorpan med flera hundra meter. När isen för omkring 10 000 år sedan släppte sitt grepp började landet resa sig igen, och det gör det än idag, med ungefär åtta till nio millimeter om året. Det låter försvinnande lite, men över årtusenden har det lyft havsbottnar till bergstoppar.

Det tydligaste beviset hittar du på Skuleberget, där havets högsta forntida nivå – hela 286 meter över dagens hav – är inristad i landskapet som världens högsta uppmätta kustlinje. Att stå där uppe och förstå att hela panoramat under dig en gång låg under vatten gör något med perspektivet. Höga kusten är, helt enkelt, den bästa platsen i världen att göra en tidsresa i landhöjningens spår.

Men världsarvsstämpeln berättar bara halva historien. Det som får människor att återvända är hur landskapet känns: branta klippor som störtar rakt ner i havet, djupa fjärdar, kalottberg krönta av skog som mössor, röda granitklippor, urskog där hänglaven hänger som tomteskägg från granarna. Lägg därtill pittoreska fiskelägen, ett av landets mest säregna matarv och en orörd skärgård, så förstår du varför Höga kusten blivit ett av Sveriges snabbast växande resmål. Geografiskt brukar man räkna in de fyra kommunerna Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Härnösand, med själva världsarvet sträckande sig från Högakustenbron i söder till trakterna kring Örnsköldsvik i norr.

Upplevelser – det du kommer minnas

Skuleskogens nationalpark och Slåttdalsskrevan

Om Höga kusten har ett bankande hjärta så är det Skuleskogens nationalpark. Här, i en av kustlandets sista storskogar, vandrar du genom täta granskogar över träspångar, ut på karga hällmarker och fram till vyer som får dig att tappa andan. Parken bildades 1984 och rymmer ett rikt djurliv – bäver, gråsäl, havsörn och ibland till och med björn.

Parkens stora dragplåster är Slåttdalsskrevan, en dramatisk klyfta som delar Slåttdalsberget i två. Den är omkring 200 meter lång, 30 meter djup och bara sju meter bred – ett gigantiskt svärdshugg genom berget, format under hundratals miljoner år av en mjukare bergart som eroderat bort medan istider, hav och landhöjning gjorde resten. Den enklaste vägen dit går från Entré Syd, längs den välmarkerade leden. Räkna med drygt tre kilometer enkel väg där den allra sista biten är brant och stenig nog att du får ta i med händerna – men de flesta klarar den fint om du tar det lugnt och håller koll på fötterna. Klättra gärna vidare upp på Slåttdalsberget för den riktigt vidsträckta utsikten, och fortsätt mot Tärnättvattnen och de små Tärnättholmarna om du vill göra en längre slinga. Holmarna, som idag sitter ihop med fastlandet via smala sandbryggor, var inte så länge sedan riktiga öar – landhöjningen i ett nötskal.

Ett tips: de mest kända målen kan bli folktäta under högsommaren. Besök gärna i maj eller september, så får du den trolska skogen mer för dig själv.

Skuleberget – utsikten och äventyret

Vid foten av Skuleberget ligger naturum Höga Kusten med utställningar som gör geologin begriplig och levande – en perfekt första anhalt. Härifrån når du toppen på flera sätt: en stilla vandring, en linbana för den som vill spara benen, eller en via ferrata för den som vill ha pulsen uppe och klippan inpå knutarna. Carl von Linné tog sig upp redan 1732 under sin lapplandsresa och beskrev klättringen som rejält halsbrytande – idag är det betydligt tryggare, men belöningen på toppen är densamma.

Fiskelägen, öar och skärgård

Höga kustens skärgård är som gjord för att utforskas långsamt. Ulvön kallas ofta för pärlan i Höga kusten – en stillsam, tidlös ö med klassiska röda sjöbodar, träspångar och en rik fiskarhistoria. Ön är också surströmmingens högborg, för den som vågar. Högbonden med sin gamla fyr, numera vandrarhem, tronar på en klippig ö med utsikt över öppet hav. Det lilla fiskeläget Bönhamn är en idyll i sig och en vanlig startpunkt för båtturer. Vill du bestiga Sveriges högsta ö styr du mot Mjältön, som reser sig 236 meter över havet.

Klipporna, klapperfälten och konsten

Vid Rotsidan möter du några av kustens mest dramatiska, slätslipade klippor och en horisont som bara fortsätter. I Norrfällsviken lyser den röda Nordingrågraniten – sällsynt i övriga Sverige – och från utsiktsplattformen blickar du ut över det väldiga klapperfältet Bådamalen, där du nästan kan se vågornas och landhöjningens arbete framför dig. Är du sugen på kultur snarare än klippor är konst- och kulturparken Mannaminne i Nordingrå en egensinnig upplevelse värd en avstickare. För mer information om sevärdheter besök highcoastguide.com.

Boende – från sjöbod till hotell vid vattnet

Höga kusten erbjuder allt från enkelt och nära naturen till bekvämt och vattennära. Mitt i världsarvet, på Skulebergets soliga sydsida, ligger FriluftsByn – en levande mötesplats med stugor, restauranger och fik samlade på samma ställe, med nationalparken och havet runt knuten. Det är en utmärkt bas oavsett om du vill vandra på dagarna och äta gott på kvällarna.

Längs kusten finns charmiga hotell och pensionat vid vattnet, som Hotell & Restaurang Björkudden, samt en rad vandrarhem – inte minst fyren på Högbonden, som ger en övernattning utöver det vanliga. I fiskelägena hyrs ofta sjöbodar och stugor ut, vilket ger dig den där känslan av att vakna med fötterna nästan i vattnet. För den som vill kombinera boende med upplevelser finns även lodge-koncept med fokus på utomhusliv och utsikt.

Ett gott råd som gäller hela området: boka i god tid. Stug- och campingplatser i världsarvet är begränsade och blir ofta fullbokade långt i förväg under högsäsong, särskilt i juli och augusti.

Camping – sov mitt i världsarvet

För många är det att campa som Höga kusten kommer riktigt till sin rätt – med tältduken som enda vägg mot ett landskap i ständig förvandling.

FriluftsByn vid Skuleberget erbjuder tältplatser, campingplatser och stugor vid bergets fot, med servicehus, badplats, kanotuthyrning och restauranger inom räckhåll. Här kan du ta ett morgondopp, hänga i lä när vädret slår om och fortfarande ha nationalparken som granne. Intill ligger Skuleberget Havscamping med ställplatser för husbil och husvagn för den som reser på hjul. Längre norrut hittar du den fyrstjärniga Norrfällsvikens Camping i ett vackert fiskeläge, med gräsytor att tälta på, nära till havsbad och med restaurang ute på bryggan.

Vill du komma ännu närmare det vilda är Skuleskogens nationalpark platsen. Tack vare allemansrätten – den svenska friheten att röra sig i naturen så länge du visar hänsyn till natur, djurliv och markägare – kan du vandra och övernatta i ett av Sveriges finaste landskap. I nationalparken är tältning dock tillåten endast på anvisade platser, ofta i anslutning till övernattningsstugor med dass och eldplats. Bland de tillåtna lägerplatserna finns Salsviken, Tärnättholmarna, Skrattabborrtjärn, Näskebodarna och Tärnavattnet. Ta med eget vatten och egen ved, packa ut allt du packar in, och elda bara där det är tillåtet och säkert.

Drömmer du om en längre tur är Höga Kusten-leden själva paradnumret: en signaturled på cirka 13 mil som slingrar genom hela världsarvet, från Högakustenbron i söder till Örnsköldsvik i norr. Den kan vandras i etapper och kombineras med tältnätter och övernattningsstugor längs vägen – ett av Sveriges vackraste sätt att se ett landskap förändras under fötterna.

Ta sig dit – enklare än du tror

Höga kusten ligger längs E4:an, vilket gör bilen till det smidigaste sättet att ta sig hit och, framför allt, runt på plats. Det är värt att veta att kollektivtrafiken inom världsarvet är gles, särskilt på helger, så har du egen bil eller hyrbil blir friheten betydligt större.

Med buss är det både billigt och enkelt: Y-buss trafikerar sträckan med avgångar från bland annat Stockholm (Cityterminalen och Arlanda) i söder och Umeå i norr. Stiger du av i Docksta är du nära Skuleberget och FriluftsByn.

Med tåg når du Höga kusten året runt via stationerna i Örnsköldsvik och Kramfors, med SJ, Norrtåg och Vy Tåg – och det finns nattåg om du vill sova dig fram och vakna utvilad. Tänk på att lokaltrafiken vidare ut i världsarvet är begränsad, framför allt på helger, så planera gärna för taxi eller hyrbil den sista biten.

Med flyg går det snabbt: Höga Kusten Airport (KRF) i Kramfors och Örnsköldsvik Airport (OER) ligger båda i området, och flygtiden från Stockholm är kort. Längre söderut finns även Sundsvall Timrå Airport. Räkna med att ordna taxi eller hyrbil från flygplatsen, då särskilda flygbussar oftast saknas.

På vägen söderifrån passerar du dessutom en sevärdhet i sig: Högakustenbron, en majestätisk hängbro över Ångermanälven som invigdes 1997 och vars siluett för tankarna till Golden Gate i San Francisco. Den är en passande port till ett landskap där allt handlar om höjd, hav och horisont.

En sista tanke innan du packar

Höga kusten ger mest till den som ger sig tid. Det är ett landskap som belönar långsamhet – en extra natt i tältet, en omväg upp på ett berg, en eftermiddag på en slät klippa med havet framför dig. Och kanske är det just den känslan som dröjer sig kvar längst: att du för en stund fick dela plats med ett landskap som fortfarande, millimeter för millimeter, håller på att resa sig ur havet.

Packa ryggsäcken. Världsarvet väntar.